Så fungerar IFRS 16-beräkningarna vid omräkning till en annan valuta

Att hantera IFRS 16 blir extra utmanande när beloppen ska räknas om till en annan valuta. I den här artikeln berättar IFRS 16-experten Richard Nilsson hur du ska göra och hur du ska tänka.

Att räkna om till en annan valuta innebär mer än att bara konvertera med aktuell kurs. Hänsyn behöver tas till den kurs som gällde vid tidpunkten för öppningsbalansen, det vill säga den kurs som användes vid utgående balans föregående år. Det krävs också information om vilken kurs som gäller vid rapportens slutdatum (utgående balanskurs). Utöver det behöver genomsnittskursen för perioden fastställas. 

– Om till exempel en årsrapport tas fram, behöver det finnas information om vilken kurs som gällde för utgångsbalansen föregående år (vilket blir ingångsbalansen). Om eurokursen då var 11,5 används den som utgångspunkt. Men under tiden mellan ingången av perioden till slutet så kommer valutan att röra på sig. När en ny rapport tas ut ett år senare, per 31 december, kommer kursen att ha förändrats. Till exempel kan kursen per utgående balans ha ändrats till 11,00 kronor per euro, säger Richard.

– Året inleddes med att alla euro räknades om till svenska kronor, där varje euro var värd 11,50 kronor. Nu står situationen istället så att varje euro är värd 11,00 kronor, vilket påverkar balansvärdena. Dessutom har det skett saker under året på resultaträkningen (leasingavgifter, avskrivningar, ränta och skatt) och dessa värden beräknas om till en genomsnittskurs, säger han och fortsätter:

– Det går alltså inte att få ihop IB + förändringar = UB. Utan mellanskillnaden måste hanteras genom en balanspost som kallas omräkningsdifferens. Kort sagt är det omräkningsdifferensen som kommer vara skillnaden i valutaförändringen.

Balanssidan av redovisningen kommer att bestå av tillgången i debet och skulden i kredit. Eftersom dessa minskar i olika takt kommer skillnaden mellan de två sidorna att utgöra det egna kapitalet. Och i de flesta fall skrivs avtalet av något snabbare än det amorteras. Det innebär att tillgången kommer att vara något lägre än skulden. Tillgången i debet blir alltså lite mindre än skulden i kredit, och därför kommer resultatet i början av avtalet att ligga på debetsidan. Från mitten av avtalet och framåt kommer resultatet i stället att hamna på kreditsidan. Då minskar skulden mer än den återstående tillgången. 

– När avtalet är slut finns det ingen tillgång kvar och sista årets resultat ger att vi på balansens egna kapital har lika mycket resultat i debet som i kredit – de tar ut varandra, och summan på balansen blir totalt noll, säger Richard. 

Förklarat i siffror

Om vi har något som anskaffades för 100 euro förra året, och det under det året gjordes avskrivningar på 10 euro, så är stängningsbalansen 90 euro. De här 90 euron räknas om till svenska kronor med kursen 11,5, vilket ger 90 × 11,5 = 1 035 kronor. Det innebär att utgångsbalansen är 1 035 kronor.

När det nya året börjar så inleds det med samma summa, det vill säga 1 035 kronor. Därefter sker en ny avskrivning på 10 euro under året. De här 10 euron räknas om med genomsnittskursen, som i det här exemplet är 11,25. Det ger 10 × 11,25 = −112,5 kronor.

Stängningsbalansen i euro blir då 90 − 10 = 80 euro. De här 80 euron ska räknas om till svenska kronor med stängningskursen, som vi säger är 11. Det ger 80 × 11 = 880 kronor. 
 

Men här uppstår en skillnad: 

Om vi tar ingångsbalansen på 1 035 kronor och drar bort avskrivningen på 112,5 kronor, får vi 1 035 − 112,5 = 922,5 kronor. Men enligt stängningskursen är värdet bara 880 kronor. 

– Mellanskillnaden mellan 922,5 och 880 är −42,5 kronor. Det är den här skillnaden som blir omräkningsdifferensen, och därför avslutar vi på 880 kronor i stängningsbalansen, förklarar Richard.

Sammanfattat:

• Ingångsbalansen har kursen 11,5 – 90 euro blir 1 035 kronor.
• Avskrivningen på 10 euro räknas om till kursen 11,25, vilket blir 112,5 kronor.
• Kvar blir 80 euro, och de räknas om till kursen 11,00, alltså 880 kronor. 

I balansräkningen ska öppningen plus årets händelser stämma med utgången. Vi började med 90 euro, skrev av 10 och gick ut med 80. Men när olika kurser används, 11,5, 11,25 och 11,00, så stämmer inte siffrorna i kronor. Därför justeras mellanskillnaden med en omräkningsdifferens.